”Communication is what binds living organisms together” ska Charles Eames ha sagt, och precis så är det nog; en avsändare överför information till en mottagare som sensoriskt tolkar och tillgodogör sig den. Ur det uppstår det kultur, idéer, utveckling och ett och annat gräl. Ett stycke information kan ha många olika enskilda såväl som kombinerade skepnader – skrivna ord, tal, piktogram, ljud, kroppspråk, retorik, ikoner, symboler, rumslighet, dans, musik, mode, mm, och färdas via digitala såväl som fysiska kanaler (och kanske ännu fler, skulle vissa hävda).
Det här inlägget kommer jag att ägna åt en liten bärare av information inom kategorin bild, som är lika genial som anspråkslös, nämligen piktogrammet. Vad är då ett piktogram, vilka styrkor respektive svagheter har det, och vad krävs för att vi ska kunna tolka och förstå den information det bär med sig? Så, först, en kort definition:
Piktogram är ett samlingsnamn för en sorts stiliserade bilder som består av ikoner eller symboler (ibland i kombination) som representerar fysiska objekt och/eller abstrakta begrepp, och avser förmedla information på ett så tydligt, snabbt och direkt sätt som möjligt, över eventuella språkbarriärer. Det är en slags komprimerad kärninformation i en så enkel bildskepnad som möjligt. Några vanliga piktogram är det som visar huruvida det gömmer sig en dam- eller herrtoalett bakom dörren det sitter på, eller den överstrukna cigaretten som berättar att man inte får röka på området.
1974 gav USA:s transportdepartement AIGA (American Institute of Graphic Arts) uppdraget att ta fram en nationell piktografiskt standard för användning i olika transportmiljöer. I samarbete med Don Shanosky och Roger Cook tog man fram DOT-piktogramen, som är att betrakta som en global standard idag.
För att ett piktogram överhuvudtaget ska fungera måste det uppfylla två kriterier, nämligen det tekniska – man måste helt enkelt kunna se eller tolka vad bilden representerar. Efter att vi lyckats med det så måste vi förstå dess mening, vilket avgörs av bildens semantiska kommunikationsförmåga. Ett exempel: brandsläckarpiktogramet avbildar på det tekniska planet, ja, en brandsläckare. Vad det faktiskt betyder är “här hittar du brandsläckaren, om brand skulle uppstå – använd den”. Teknik och semantik.
Vi grottar ner oss vidare: den överstrukna cigaretten består av två komponenter: en ikon och en symbol. En ikon avbildar ett konkret fysiskt objekt (cigaretten) medan symbolen representerar ett abstrakt begrepp (förbud). Summan av de två tolkar vi som ”här får du inte röka”.
Hur bra ett piktogram fungerar avgörs inte bara av dess tekniska och semantiska kvalité, utan lika viktigt för att det ska fungera är det sammanhang vi påträffar det i; ett piktogram föreställandes en laptop betyder i elektronikvaruhusets skyltsystem ”här hittar du bärbara datorer”, samma piktogram på dörren till ett bibliotek betyder sannolikt ”fritt wifi” eller ”eluttag för bärbara datorer”.
Piktogram kan också användas i brandingsammanhang. Några exempel: ett byggvaruhus kan använda ett specialritat piktografiskt system för produktkategorierna trädgård, bygg, el och VVS i sin tryckta katalog, sin hemsida och i skyltsystemet i butikerna, och på så sätt binda ihop företagets fysiska och digitala miljö och skapa en mer sömlös upplevelse för kunden, men som också bidrar till att skapa en visuell identitet för företaget.
En personlig favorit och ett bra exempel på genial tillämpning av piktogram som funktionell grafik såväl som effektivt brandingelement är det för de olika grenarna i vinter-OS i Lillehammer 1994:
Varför är det här så bra? Jo, för att det lyckas med flera saker samtidigt, i rätt ordning. På ett tekniskt plan är det glasklart vilken gren respektive bild representerar. Som grafiskt brandingelement lyckas det att ha ett helt unikt utseende jämfört med annan OS-grafik, samtidigt som det i sitt grafiska utförande historiskt knyter an till det lokala kulturarvet på ett relevant sätt (inspirationen kommer från en 4000 år gammal hällristning hittad i trakten, föreställandes en skidåkare).
I bjärt kontrast: piktogrammen för London-OS 2012. På ett tekniskt plan helt okej, men knappast unikt. Kopplingen till Storbrittanien eller London? Ingen aning.
Distinkt typografi i Futura och oregelbundna horisontalstreck speglar det möte mellan natur och designobjekt som Hikkis produkter är.
Två sigillogotyper avsedda för print, webb och så förstås blindprägling i läder. För Handcrafted by Sweden.
Ett interaktivt webbexperiment där musik, video och gränssnittsdesign möts. Genom att slå på/av fraser och justera volym kan besökaren skapa eviga ljudlandskap.
En produktkatalog med bra bildtryck på ett kvalitativt obestruket papper i en rejäl vikt blir en förlängning av Handcrafted by Swedens egen designfilosofi.
Tredje albumet med min enmannaorkester Nattavaara Rocks. Ett digitalt album i fysisk form, eller en skiva för det 21:a århundradet om man så vill.
Hösten 2015 lanserade Västerbottens-kuriren sin nya näringslivssajt. Jag stod för den grafiska profilen.
Andra skivan med mitt musikprojekt Nattavaara Rocks. En 16-sidig digitaltryckt inlaga inklistrad i ett handgjort, blindpräglat konvolut.
Hemsida för konstnär Elin Magnusson. Mycket luft, diskret typografi och knappt någon färg lämnar ett neutralt rum åt konsten.
Hur visar man mode på webben? Med bilder så stora som skärmen tillåter och diskret formgivning i en hemsida som egentligen är en look book.
Hemsida och typografiskt uttryck till konstnärsduon Sisters of Jam, ett samarbete mellan systrarna och konstnärerna Mikaela och Moa Krestesen.
En bok är, trots alla digitala innovationer, oöverträffad när det kommer till tillgänglighet och enkelhet. Dessutom saknar den batterier.
Logotyp för tryck och prägling samt en hemsida med fokus på stora produktbilder paketerar Annova H&B.
Om man kommer över en bit genomfärgad svart råkartong är det svårt att motstå impulsen att blindprägla den. Så det blev visitkort av alltihop.
En hemsida utan länkar, menyer eller undersidor rymmer innehållet: musik lämpad för rörlig bild, komponerad av mig.
Linoleumtryck är en av dom enklaste och billigaste grafiska teknikerna. Med lite tålamod, en vass kniv och en färgroller kan man åstadkomma storverk.
Det är inte givet att ord är det bästa sättet att förmedla information. Ibland fungerar bilder bättre, i synnerhet om dom bilderna tillhör familjen piktogram.
Lite förenklat är det hantverket att ge information en ändamålsenlig visuell form som kommunicerar ett avsett budskap på avsett sätt.
Varje profession har sina myter, och grafisk design är inget undantag. En av de mest seglivade är att seriftypsnitt är enklare att läsa i löpande text. Vilket är nonsens.
Retinaskärmar och OLED-teknik och E-bläck. Fint och bra och superduper. Men man har inte levt innan man blindpräglat ett läderband med blytyper.
Hur ser en knapp ut, vad händer när jag trycker på den, och hur platt kan den bli innan jag slutar att förstå att det är en knapp?
Jag heter Andreas Norberg och arbetar som frilansande grafisk designer med Umeå som bas och Sverige som fält.
Jag erbjuder visuell utformning och teknisk produktion av responsiva hemsidor, logotyper, visuella identiteter, annonser, kataloger, produktblad, förpackningar mm. Min målsättningen är alltid att göra enkel, rak och fungerande form i enlighet med uppdragsgivarens vision och behov.
Jag är tillgänglig för frilansuppdrag och intressanta samarbeten, så du är välkommen att höra av dig.
Andreas Norberg Design
hello@andreasnorberg.net
070-551 87 11
Dragongatan 14
903 22 Umeå